Grå himmel utanför fönstret. Jag häller upp mer te i koppen
och suckar. Det lovas inte bättre väder framöver heller. Och här sitter jag och
har svårt att låtsas att jag har sommarlov. Mina växter hukar i krukorna och
basilikan har jag tagit in i hallen. Salladens små groddar vågar sig inte över
jordytan. Och jag känner hur jag stelnar. Jag tappar stunsen och kraften i allt
det gråa. Jag plockar ut sorgen i förskott och glömmer att inte titta för långt
fram. Att leva i nuet.
Alltså tar jag mig i kragen. Jag reser mig igen. Jag tar nya
tag och gråter inte över spilld mjölk.
Så jag hyr en film och plockar fram bullkransen en kollega
kom med igår. Och tar med glädje emot överraskande kaffegäster i köket. Och läser
ett brev fullt av omsorg och förståelse en gång till.
Jag sticker näsan i syrénbuketten jag satt i glasskålen på
köksbordet. Drar in doften och njuter. Medan iskallt regn smattrar mot rutan.
Så blev det en ganska
bra dag ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar