Det rör sig en vind mellan träden. Den ruskar om grenarna
och får löven att darra. Aspen får stora skälvan, vad det nu är. Snart faller
tunga droppar i min lilla värld. Som inte växer men som är lite fylligare. Sädesärlorna
har gjort utemöblerna till sina, nu när ingen sitter där. De har släktkalas och
vippar energiskt med svartvita fjädrar. Jag ser på genom fönstret och önskar
mig vingar. Drömmer om att få svinga mig högt. Få perspektiv och se nya vidder.
Istället lyssnar jag till småprat i köket och väntar på söndagspajen. En söndag
i juni. Som glömt bort att bjuda in solen.
Tonlöst
Sommarklockor i grönt
skönt
Ringer inte
Lyser bara blått
Låter vinden leka
Vissnar trött
Återkommer
Ja, de återkommer, Lotta!
SvaraRadera