Akleja

Idag lyser solen äntligen klart. I år är gräset grönare än det brukar vara på vår sandjord. Regnet och kylan är visst bra för gräs och aklejor. Aklejorna sådde jag i rabatten för några år sedan. Fröet tog jag från en planta vid vägkanten på en av mina promenader. Det var ju tur. Nu ligger den vägkanten bortanför min lilla värld men aklejan är här nu och blommar för mig. Den tanken tilltalar mig. Att hitta ett frö och få en trädgård. Man ska inte förakta en ringa början. I ärlighetens namn befinner sig väl även mina aklejor i en ringa början. Men nästa år har de erövrat ännu en bit jord och blommar i en större del av min rabatt. Och varje planta har sin egen variant av blomma i olika lila-blå toner. Inte likriktade och inte i räta rader. Utan så som det faller sig och så som det råkar bli. Som livet.

Buren

Stilla vilar jag

Måste inte klara

Andas

Blundar

Gungar i takt med dina steg

Buren