Så är jag där igen. En ny tid av väntan tar inte fart. Den accelererar inte. En ny tid av väntan saktar tiden. Retarderar livet. Bladen i almanackan gapar tomma. Ännu en tid. Framtiden hisnar. Det berget bestiger jag inte. Den utsikten betackar jag mig för. Nu är nu i långsamhetens tid. Så gå ner för berget. Ruva bland mörka skuggor i dalen där framtiden är långt borta och nuet är nog. Låt tomheten vara. Den bits inte. Den är ju ingenting.
Tomma blad men ett brinnande hjärta
Utanför
En flugas desperata surrande mot rutan
Världen finns där ute
Onåbar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar