Innan vi flyttade in i vårt hus fanns det ett växthus i
trädgården. Det blåste ner under en vinterstorm och kvar stod bara grunden. Där
i växte tulpaner varje vår. För ett par år sedan bestämde vi oss för att
utnyttja grunden. Vi grävde och rensade. Vi täckte noga med täckduk innan vi
placerade dit sex gånger två pallkragar med en fin gång mellan. I år blommar
tulpanerna i en av pallkragarna. De har letat sig upp genom täckduken i kraftig
presenning och genom ytterligare 40
cm jord och tittar glada upp mot solen.
De sex lådorna har den här helgen blivit tre. Det blir en
mer rensvänlig höjd på så vis. Jag tänker gräva ner händerna i jorden och njuta
av strukturen. Jag tänker så mina sallader själv. Jag tänker rensa själv. Och
jag tänker skörda timjan, sallad, sockerärt och krasse. Jag tänker följa hur
små groddar livskraftigt spänger sig fria ur hårda frön. Jag tänker glädjas åt
det. Jag tänker placera en stol där nere i grunden och sitta och beundra
växtkraften och njuta av dofterna.
Nästa vår måste tulpanerna orka sig upp genom ytterligare
två pallkragar med mörk jord för att möta solen. Och då ska jag stå redo att
välkomna dem igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar