Nere vid ån är fågelsången enastående. Det prasslar i alarnas
blad när vinden sveper till. Långt borta hör jag hur det arbetas på bron som
ska göra min promenad längre och vackrare. Här i den vandrande skuggan under
alen är värmen bara skön. Vinden får håret att fladdra men den kyler inte.
Fågelsången smeker mina öron. Glittret i den bruna långsamma ån sparar jag till
dystrare dagar.
Det här går bra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar