Konstig dag

Skolavslutningsdag utan skolavslutning. Konstigt... Dottern och jag åkte till närmsta lilla stad och fikade istället. Barn är en gåva. Och vuxna barn som kommer hem och fyller upp i långsamhetens tid är en ynnest. Stillheten skingras. Och därmed tankar som egentligen är portförbjudna. Goda relationer är ingen självklarhet. Så jag njuter tacksamt över det jag fått. Den här sommaren också.

Ute lyser solen behagligt varmt idag. Jag vilar lite. Samlar lite ny kraft. Går sedan ut och njuter av försommargrönska och solsken. Nästa skolavslutning sitter jag i kyrkan igen, omgiven av mina pojkar och fäller en tår när de klämmer i med ”Flaggan vajar” som jag alltid har gjort. Utom den här våren i långsamhetens och stillhetens tid.

Kaffe i syrenberså

i långsamheten

Förgyller dagens stillhet