I morse vaknade jag av att snön piskade mot sovrumsfönstret. Nu viner vinden om knutarna och får fönsterrutorna att skallra. Golvdraget pilar över trägolven i vårt gamla hus. Ute är gräsmattan pudrad med snö som en florsockrad semla. På tv talar man om bakslag för våren. Jag hoppas bara att strömmen inte följer med stormbyarna. Så kurar jag här inne. Köksbordets tulpaner har vissnat och gett upp efter lång och trogen tjänst. Det känns tomt. Så jag tittar ut i trädgården med en ilning av spänning och undrar om takpannorna ligger kvar och om den kvarglömda studsmattan tänker lyfta och singla som ett trött löv i vinden. Men solen lyser oskyldigt från en blå himmel beströdd med vita molntappar. Som om bakslaget inte gällde henne. Hon tvår sina händer och lyser som en vårsol ska.
Bakslag
Träffar oväntat hårt
ömmande
Lämnar mig omtumlad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar